EHDS: När svensk folkhälsa blir Europas råvara – Risken för asymmetrisk utvinning och förlorad kontroll

EU Hälsa Lagar Överstatlighet Politik behandlingsmiljöer EHDS precisionsmedicin Vårdprojekt

2 kommentarer

Dela artikeln:

Införandet av European Health Data Space (EHDS) är inte bara ett byråkratiskt vårdprojekt. Det är i grunden en massiv omdistribuering av Europas mest värdefulla digitala resurser. Officiellt talar EU-kommissionen om gränslös forskning och jämlik vård. Men om man granskar systemet ur ett strikt makt- och ekonomiperspektiv framträder en betydligt mer ojämlik bild.

För länder som Sverige – som historiskt har investerat miljarder i att bygga upp världens mest heltäckande och högkvalitativa hälsoregister – innebär EHDS en uppenbar risk för systematisk och asymmetrisk resursutvinning, där andra EU-länder och deras inhemska industrier ges möjlighet att skörda frukterna av svenska skattebetalares investeringar.

Här är en detaljerad genomgång av hur denna digitala ”utsugning” rent tekniskt och ekonomiskt riskerar att gå till under det nya regelverket.

Den svenska guldgruvan

För att förstå varför andra länder vill åt svensk data måste man förstå dess unika värde. Tack vare personnummer systemet, årtionden av detaljerade nationella kvalitetsregister (som cancerregistret och födelseregistret) samt omfattande biobanker, sitter Sverige på en longitudinell dataskatt som saknar motstycke i södra och östra Europa. I AI-kapplöpningen och utvecklingen av precisionsmedicin är denna typ av historisk, strukturerad data ovärderlig. Det är den nya ekonomins absolut viktigaste råvara.

Scenarier för utnyttjande och ekonomisk förlust

När EHDS tvingar Sverige att öppna en digital dörr till dessa register för hela den europeiska inre marknaden, skapas omedelbart incitament för andra medlemsstater att utnyttja systemet för egen vinning. Detta kan ske på flera fronter:

  • Gratis råvara, dyra slutprodukter (Den klassiska extraktionsmodellen) Ett av de mest påtagliga missbruksscenarierna är ekonomiskt. Ett stort, vinstdrivande AI-bolag eller läkemedelsföretag baserat i Tyskland eller Frankrike kan, via EHDS-regelverket, begära tillgång till enorma mängder svensk patientdata. Denna data används för att träna upp deras algoritmer eller utveckla patenterade mediciner. Eftersom EHDS maximerar tillgängligheten, betalar bolaget endast en administrativ avgift för datan. När AI-verktyget eller medicinen sedan är färdigutvecklad och patenterad utomlands, säljs den tillbaka till de svenska regionerna – nu till ockerpriser. Sverige har då agerat obetald råvaruleverantör, medan den ekonomiska vinsten och de högavlönade jobben hamnar i ett annat EU-land.
  • Svenska skattebetalare subventionerar Europas infrastruktur EHDS ställer enorma tekniska krav. För att datan ska kunna delas säkert måste Sverige bygga och underhålla avancerade ”säkra behandlingsmiljöer” (Secure Processing Environments) och lägga enorma resurser på att tvätta, standardisera och anonymisera informationen. Notan för detta hamnar hos svenska myndigheter och regioner. Samtidigt kan forskare i EU-länder som själva har underlåtit att investera i sin egen digitala infrastruktur, fritt utnyttja det svenska systemet. Sverige bär kostnaden och risken, medan andra länder drar nyttan.
  • Förlust av nationell konkurrenskraft och ”Brain Drain” Historiskt har den exklusiva tillgången till svenska register varit Sveriges främsta trumfkort för att locka hit globala life science-företag och internationella forskningsinvesteringar. Vill man forska på svensk data har man behövt etablera sig i Sverige, anställa svenska forskare och betala skatt här. Med EHDS raderas denna nationella konkurrensfördel. Om ett spansk eller nederländskt forskningsinstitut kan tanka ner svensk data direkt till en skärm i Madrid eller Amsterdam, försvinner incitamentet att investera kapital i Sverige. Resultatet blir en kapitalflykt och en urholkning av den svenska forskningssektorn.
  • Politisk styrning av forskningsagendan Genom att EU centraliserar makten över hur datan får användas (via gemensamma nämnder och framtida EU-beslut), riskerar prioriteringarna att styras av de största medlemsländernas intressen. Svensk hälsodata kan komma att tvångsrekvireras för att lösa kontinentala folkhälsoproblem eller stödja forskningsprojekt som gynnar centraleuropeisk industri, medan specifikt nordiska eller svenska sjukvårdsbehov hamnar i skymundan.

Slutsats: Ett system byggt för de stora aktörerna

När politiska makthavare skapar gränslösa system tenderar fördelarna att koncentreras där kapitalet och industrin redan är starkast. Sveriges historiska satsningar på folkhälsa och exceptionella hälsodata riskerar att förvandla Sverige till ett land som blir utsuget av andra länder.
Vår data blir en tillgång som extraheras av resursstarka aktörer i andra EU-länder, med lagens fulla rätt. Detta vill Ambition Sverige ändra på!

Ambition Sverige (AS)

 

Dela artikeln:

2 kommentarer

Jan Nilsson skriver:

Man kan ju verkligen spekulera om vad som händer om EHDS införs/blir tillgängligt för Europa. Ett heltäckande och högkvalitativa hälsoregister ligger öppet för hela Europas ”kvacksalvare”. Snart är Ukraina, korruptionens högborg, medlem i EU, ett ställe där världens biolabb finns representerade och vad ett perfekt hälsoregister kan öppna för experiment långt värre än covid experimentet. Vi vet att EU har bjudit in Schwabb i EU’s vardagsrum, (du äger ingenting men lyckligt omedveten), vi kan bara vänta på brevet därifrån att du blivit lyckligt antagen till att prova gränsen till nästa världsliga biovapen experiment, antingen du eller någon av dina barn.
Kämpa på Ambition Sverige!

Varjehanda skriver:

Så kan man förstås se det. Om jag förstått rätt, har svenska skattebetalare bidragit till uppbyggnaden av medicinska register över svenska patient som kan utnyttjas av forskare i andra länder, utan någon vinst för vare sig de svenska patienterna eller de svenska skattebetalarna som helhet. Men vi borde också tala om de risker som svenska patienter utsätts för. Låt mig påminna om roxiam-skandalen i början av 1990-talet, när åtta svenska försökspersoner dog av inre blödningar och en nionde tog sitt liv, sedan experimentet fortsatt mot hennes vilja, genom att konverteras till psykiatrisk tvångsvård. Men historien slutar inte med det. Medicineringen med roxiam fortsatte, men med lägre doser, som inte ledde till döden, men väl till svåra biverkningar. Minst en patient nekades ersättning från läkemedelsförsäkringen,. Skandalen sopades under mattan. Därefter, också under 1990-talet dog sex svenska försökspersoner under utprovning av en extremt självmordsframkallande medicin. Således femton döda och ett okänt antal svårt skadade enbart i Sverige. Den politiska följden blev nya regler för läkemedelstester, som förbjöds på ofrivlliga försökspersoner.

Detta ledde till att läkemedelsutvecklingen och testverksamheten flyttade utomlands, till England och ev. även andra EU-länder respektive Latinamerika och Afrika, bl. a Nigeria, där försökspersonerna har sämre rättslig ställning. Sverige anses annars som ett idealiskt land för livsfarliga läkemedelstester, p.g.a. en tillräckligt stor befolkning och användbara medicinska register. Nu är vi där igen. Starka krafter försöker riva upp den sedan roxiam-skandalen restriktiva svenska lagstiftningen om läkemedelstester. Med den kunskap som jag har om epidemier och hur de måste bekämpas, om effektiva mediciner eller vacciner saknas, har jag haft svårt att förstå Elsa Widdings och Ambition Sveriges kritik mot covid-vaccinerna. Finns inga fungerande mediciner eller vacciner är isolering av smittbärare nödvändigt för att hindra pandemier.

Men ju mer fakta om covid 19-vaccinerna, jag fått tillgång till, desto mer har jag börjat förstå att det har skett ett missbruk av de i. o. f. s. nödvändiga tvångsåtgärderna (isolering av smittbärare som vägrat medicinering eller vaccinering). Riksdagen har givit regeringen alltför stora befogenheter att besluta om nya tvångsåtgärder -även sådana med tvivelaktig nytta.

Låt mig nu citera inledningen på en artikel i webbtidningen Nya Dagbladet: ”För första gången sedan coronakrisen erkänner ett federalt vaccinrådgivande organ i USA att landets system för vaccinövervakning har haft en allvarlig blind fläck. En läckt rapport slår fast att tusentals amerikaners långvariga sjukdomstillstånd efter covid-19-vaccinering gått nästan helt obemärkt förbi det medicinska systemet.”

Läs fortsättningen på texten i Nya Dagbladet. Där framgår att upptäckten av skadalen skett sedan J F Kennedy 2025 tillträtt som hälsominister. Som bekant (?) har Elsa Widding utpekats av dåvarande utbildnings- och forskningsminister Mats Person, L, för att vara inte bara ”vetenskapsförnekare” utan även ”förintelseförnekare”. Detta utan att försvaras av hennes dåvarande parti, SD. Jag kan förstå men inte försvara hur SD har reagerat. SD har precis som jag stött de frivilliga vaccineringarna under de första månaderna, så jag tror att nyttan varit större än riskerna. Men därefter har man i jakten på nya preparat tagit allt större risker, som har skadat människor i både USA och Europa. SD har över huvud taget inte förstått problemet utan har stött det som för tillfället givit positiv publicitet, Och har därefter valt att tysta ner den kritik som framkommit. En mycket intressant, och mig veterligt fortfarande obesvarad fråga, är om de första covid 19-vaccinerna, som utvecklats, varit säkrare än de, som senare har utvecklats.

En annan intressant fråga är om Covid 19-viruset, som troligen är en djursjukdom som har muterat till en för människor farlig sjukdom, har muterat vidare till mindre farligt. Om det stämmer att det från början varit en muterad djursjukdom torde viruset anses genetiskt instabilt.

Användningen av roxiam i Sverige förbjöds helt först efter att det förbjudits av den amerikanska läkemedelsmyndigheten. Så många döda och skadade svenskar utan någon nytta alls.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *