Interpellationer
Här visas mina interpellationsdebatter från riksdagen. För att se mitt riksdagsarbete i sin helhet, besök min sida hos riksdagen.
Åtgärder för att minimera skador från mRNA-vaccin
Interpellation 2024/25:222 av Elsa Widding (-)
Inlämnad: 2024-11-20
Svarsdatum: 2024-11-29
Besvarare: Socialminister Jakob Forssmed (KD)
En grupp läkare, forskare, politiker och andra kvalificerade yrkesverksamma från de nordiska länderna samt från UK, Estland, Litauen och Grönland (North-gruppen) har skrivit ett brev till stats- och hälsoministrar i dessa länder som beskriver bevis för att mRNA-vaccin kontamineras med för mycket bakteriellt dna och därmed medför en risk för allvarliga skador på människors hälsa. Brevet kommer att publiceras måndagen den 25 november och har signerats av en lång rad experter från hela världen samt från politiker i ovan nämnda länder. Ett pressmeddelande om brevet kommer att gå ut till medier i USA och hela Europa. Det handlar om att syntetisk främmande dna är inkapslad i lipidnanopartiklar som därmed kan integreras i mänskliga celler, vilket kan leda till genomisk instabilitet, cancer, störningar i immunsystemet och negativa ärftliga effekter. Dessa läkare, forskare och andra kvalificerade experter är mycket bekymrade och kräver därför en omedelbar undersökning av förekomsten av för höga nivåer av syntetiskt bakteriellt dna i mRNA-vacciner mot covid-19. I brevet uppmanas därför till ett omedelbart stopp för användningen av mRNA-vacciner i väntan på en fullständig och transparent utredning om deras godkännande och användning, särskilt med avseende på kontamineringen. Kontaminering av nyligen testade mRNA-vacciner (mot covid-19) med syntetiskt dna i Australien bekräftar tidigare studier i Tyskland, Kanada och USA. I Australien har frågan om dna-kontaminering alltså redan varit uppe på regeringens bord då parlamentsledamoten Russell Broadbent den 20 september 2024, i likhet med den nordiska gruppen, lämnade en lekmannasammanfattning och en vetenskaplig rapport om dna-kontaminering till den australiska regeringen. Även de experter som skrev under brevet till den australiska regeringen krävde att samtliga vacciner baserade på mRNA-teknik ska stoppas till dess resultaten av en sådan undersökning har offentliggjorts och produkterna har visat sig vara fria från risk för genotoxicitet. Ett andra brev, som undertecknats av 52 internationella läkare, forskare och andra kvalificerade yrkesutövare, skickades av Broadbent den 25 september 2024. I detta brev påvisades hur flera framstående forskare försökt att varna TGA (den australiska folkhälsomyndigheten) för riskerna, som har ignorerats sedan början av 2021. Den 11 oktober 2024 röstade den lokala regeringen i Port Hedland, Western Australia, för att avbryta Modernas och Pfizers covid-19-vacciner tills de har testats för höga nivåer av syntetiskt dna. De beslutade också att distribuera information till alla allmänläkare i Port Hedland-området och uppmanade dem att dela med sig av denna information till patienter som vill få mRNA-vaccinerna i fråga. Dessutom röstade rådet för att informera de andra 537 lokala råden i Australien om bevisen för dna-kontaminering. Jag vill därför fråga socialminister Jakob Forssmed: Kommer ministern att tillsätta en oberoende och transparent utredning angående starka misstankar om att mRNA-vaccinen mot covid-19 påverkar människans arvsmassa? Kommer ministern att stoppa all användning av produkter baserade på mRNA-teknologin till dess ovanstående utredning är klar? Om ministern väljer att inte stoppa användningen av mRNA-teknologin i Sverige, kommer ministern då att ta fullt ansvar för konsekvenserna?
En grupp läkare, forskare, politiker och andra kvalificerade yrkesverksamma från de nordiska länderna samt från UK, Estland, Litauen och Grönland (North-gruppen) har skrivit ett brev till stats- och hälsoministrar i dessa länder som beskriver bevis för att mRNA-vaccin kontamineras med för mycket bakteriellt dna och därmed medför en risk för allvarl[...]
En välgrundad klimatpolitik
Interpellation 2024/25:102 av Elsa Widding (-)
Inlämnad: 2024-10-10
Svarsdatum: 2024-11-15
Besvarare: Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Klimatdebatten behöver bli mer balanserad och eftertänksam. I dag får många människor i samhället felaktig information om klimatläget. Inte minst återges ofta en felaktig tolkning av vad som återges i det vetenskapliga underlaget till IPCC, FN:s klimatpanel. Världen vill dramatiskt minska koldioxidutsläppen samtidigt som dessa är en biprodukt av pålitlig energi som bekämpar fattigdom och säkrar ekonomisk tillväxt. Även om en del klimatpolitik gör viss nytta är problemet att politiken tycks helt omedveten om avvägningen mellan kostnad och nytta, det vill säga kostnaden står oftast inte alls i proportion till nyttan. För att rätt beslut ska fattas är det därför viktigt att vetenskapen, så som den sammanfattas i IPCC AR6, WG1 (den fysikaliska vetenskapen), får större betydelse inom politiken och i den svenska klimatdebatten. Det är också viktigt med en handlingsplan för att motverka att klimatfrågan spelar på känslor som leder till omotiverade rädslor i samhället och felaktiga politiska beslut. IPCC publicerar rapporter cirka vart sjunde eller ibland vart nionde år Assessment reports, nu senast AR6. Arbetsgrupp 1, WG1, som syftar till att bedöma den fysiska vetenskapliga grunden för klimatsystemet och klimatförändringarna, har gradvis förändrat bilden av klimatet i framtiden. Jag vill därför fråga statsrådet Romina Pourmokhtari: Har statsrådet någon strategi för att säkerställa att klimatpolitiken utgår från uppdaterad fakta som inte grundar sig på gamla rapporter, såsom AR1, och hur ser i så fall den strategin ut?
Klimatdebatten behöver bli mer balanserad och eftertänksam. I dag får många människor i samhället felaktig information om klimatläget. Inte minst återges ofta en felaktig tolkning av vad som återges i det vetenskapliga underlaget till IPCC, FN:s klimatpanel. Världen vill dramatiskt minska koldioxidutsläppen samtidigt som dessa är en biprodukt av på[...]
Sveriges engagemang i Ukraina
Interpellation 2024/25:101 av Elsa Widding (-)
Inlämnad: 2024-10-10
Svarsdatum: 2024-10-24
Besvarare: Försvarsminister Pål Jonson (M)
Nu har kriget i Ukraina pågått i cirka tusen dagar, ett krig som Sverige inte bär någon som helst skuld till men som vi av någon outgrundlig anledning klivit in i och som därmed menligt utmanar hela vår samhällsstruktur. Det har skett en betydande förändring av nivå och innehåll på stödet som Sverige lämnar, från skyddsutrustning till avancerade vapensystem, och statsrådet talar även om stridsflygplan. Med stödpaket 17, som presenterades av regeringen den 9 september 2024, uppgår det totala värdet av Sveriges militära stöd till Ukraina till cirka 48,4 miljarder kronor (den 2 oktober 2024). Är dessa skattemedel väl investerade? Svaret på den frågan är obevekligen NEJ! Ukrainas president Zelenskyj medger att Ukraina inte kan slå Ryssland på slagfältet, vilket en lång rad militära experter håller med om. President Zelenskyj vill därför ha långdistansvapen som kan attackera Ryssland långt in på ryskt territorium, vilket skulle innebära en kraftig eskalering av kriget. En dispyt som pyrt i många år i ett rysktalande område i Ukraina har tillåtits eskalera till ett förödande krig. Ministern sa den 15 augusti att Sverige ska etablera en närvaro i Ukraina med tjänstemän från Försvarets materielverk (FMV) som ska bistå Ukraina med inköp av vapen. Den 3 september 2024 attackerades och förstördes ett utbildningscenter i Poltava. Jag vill därför fråga försvarsminister Pål Jonson: Kan ministern redogöra för skälen till att svenska skattebetalares gemensamma medel ägnade för att betala vägar, skolor och sjukvård i Sverige nu går till Ukraina? Ser regeringen någon anledning att ompröva beslutet om svensk närvaro i Ukraina efter katastrofen i Poltava, där åtskillig personal från Nato dödades och skadades? Om regeringen står fast vid sin plan att skicka svensk personal från FMV till Ukraina, kan regeringen då garantera deras säkerhet, och har Försvarsdepartementet gjort någon analys av hur detta tolkas av Ukrainas motpart och fiende i detta krig?
Nu har kriget i Ukraina pågått i cirka tusen dagar, ett krig som Sverige inte bär någon som helst skuld till men som vi av någon outgrundlig anledning klivit in i och som därmed menligt utmanar hela vår samhällsstruktur. Det har skett en betydande förändring av nivå och innehåll på stödet som Sverige lämnar, från skyddsutrustning till avancerade vap[...]
Demokrati- och rättighetsfrågor i norra Sverige
Interpellation 2023/24:783 av Elsa Widding (-)
Inlämnad: 2024-05-22
Svarsdatum: 2024-06-11
Besvarare: Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Med anledning av det pågående arbetet i utredningen om jakt och fiske och den del av uppdraget som handlar om att utreda inom vilka delar av statligt ägd mark som samebyar har ensamrätt i förhållande till staten aktualiseras frågor om demokrati, rättsstatens principer och hänsyn till urfolk och ursprungsfolk. Den nuvarande svenska urfolkspolitiken vilar i dag på politiska grunder och riktlinjer som formades under 1800-talet. Sedan dess har mycket kunskap tillkommit genom forskning – inte minst inom historia, geografi, arkeologi, molekylärgenetik och arkeogenetik. En helt ny kunskapsunderstödd beskrivning av den tidiga invandringen och etableringen av folk, kulturer och näringar i Sverige, norra Skandinavien och Norden växer nu fram. Den uppdaterade synen på och kunskapen om den tidiga invandringen till Sverige återspeglas dock inte i den nationella politiken. Utredningen Jakt och fiske i renbetesland tar exempelvis utgångspunkt i ett föråldrat synsätt som rimmar mycket illa med dagens forskning och kunskap om Sveriges urbefolkning. Likväl föreslås långtgående förändringar vad gäller demokrati, rättsstatens principer och hänsynstaganden till urfolk och ursprungsfolk. Dessa förändringar berör flera kulturkretsar och stora folkgrupper i norra Sverige, liksom intressen vad gäller nyttjande av mark, vatten och resurser. Här kan nämnas kväner/lantalaiset och tornedalingarna på Nordkalotten, ursprungsskandinaver i hela norra Sverige men även samer som har hamnat utanför renskötseln. Samtliga dessa gruppers kulturarv, status och politiska legitimitet står nu på spel. Samtidigt utmanas allmänhetens tillgång till jakt och fiske samt de lokala samhällenas beroende av markresurserna för en hållbar utveckling. Att endast ta hänsyn till samer och rennäring på det sätt som framgår av Renmarkskommittén (N 2021:22) och därmed ytterligare stärka samernas ställning på den övriga befolkningens bekostnad bör knappast vara förenligt med rättsstatens principer. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande tre frågor till landsbygdsminister Peter Kullgren: Har ministern tagit del av och beaktat den nya kunskap som har tillkommit genom forskning inom historia, geografi, arkeologi, molekylärgenetik och arkeogenetik som beskrivs ovan? Varför återspeglas inte den nya kunskap som beskrivs ovan i utvecklingen av den nationella politiken för norra Sverige i det fall ministern har tagit del av forskningen inom detta område? Hur avser ministern att agera för att också ta hänsyn till samtliga berörda folk, kulturer och näringar i norra Sverige i det fortsatta arbetet?
Med anledning av det pågående arbetet i utredningen om jakt och fiske och den del av uppdraget som handlar om att utreda inom vilka delar av statligt ägd mark som samebyar har ensamrätt i förhållande till staten aktualiseras frågor om demokrati, rättsstatens principer och hänsyn till urfolk och ursprungsfolk. Den nuvarande svenska urfolkspolitiken [...]
Hotbilden mot Sverige
Interpellation 2023/24:784 av Elsa Widding (-)
Inlämnad: 2024-05-22
Svarsdatum: 2024-06-11
Besvarare: Försvarsminister Pål Jonson (M)
Kriget i Ukraina eskalerar snabbt till en allt större fasa. Ryssland har inlett en övning med taktiska kärnvapen, meddelar det ryska försvarsdepartementet. Övningen sker i landets södra militära distrikt, nära Ukraina, och sägs vara ett svar på hot från väst. Ryssland har sedan Natomötet i Bukarest 2008 varit extremt tydligt med att man aldrig kommer att acceptera att grannlandet Ukraina blir en del av Nato, eftersom man ser det som ett direkt existentiellt hot mot Ryssland. Innan ett sådant scenario inträffar kommer Ryssland att använda taktiska kärnvapen, enligt Kreml. Regeringen säger att det är ett existentiellt hot mot Sverige om Ukraina förlorar kriget, och regeringen har meddelat att Sverige har för avsikt att sända mer militär utrustning till Ukraina. Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson: Vilka skäl ligger till grund för ministerns beslut om vilket krigsmateriel och vilka flygplan som Sverige kan erbjuda Ukraina? Hur bedömer ministern hotbilden mot Sverige i ett scenario där Ukraina vinner kriget, det vill säga, kommer hotbilden för Sveriges del att öka eller minska vid ett sådant utfall, och avser ministern att ta några initiativ utifrån sin bedömning? Bedömer ministern att hotbilden kommer att bli mer existentiell för Sveriges del i ett scenario där Ukraina förlorar kriget mot Ryssland, på vilket sätt i så fall, och hur avser ministern agera utifrån sin bedömning?
Kriget i Ukraina eskalerar snabbt till en allt större fasa. Ryssland har inlett en övning med taktiska kärnvapen, meddelar det ryska försvarsdepartementet. Övningen sker i landets södra militära distrikt, nära Ukraina, och sägs vara ett svar på hot från väst. Ryssland har sedan Natomötet i Bukarest 2008 varit extremt tydligt med att man aldrig kommer[...]