Socialförsäkringsutskottets betänkande 2025/26:SfU28
Regeringen vill införa en ändring i bl.a. lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.
Genom den nya reglering som utskottet tillstyrker skärps reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap i syfte att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.
Lagändringarna innebär i huvudsak följande:
• Kraven på hemvist i Sverige skärps.
• Det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill förvärva svenskt medborgarskap.
• Det införs ett försörjningskrav vid ansökan om medborgarskap.
• Det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap.
• Anmälningsförfarandet utmönstras så långt som möjligt.
• Det införs en möjlighet för barn att självständigt förvärva svenskt medborgarskap efter ansökan.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 6 juni 2026 och till skillnad från Lagrådet anser inte regeringen att övergångsbestämmelser är nödvändiga.
Enligt en lagrådsremiss den 10 februari 2026 har regeringen (justitiedepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande bland annat över förslag om lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.
Sammanfattningsvis kan konstateras att Lagrådet anser att det är olämpligt att införa den föreslagna regleringen utan övergångsbestämmelser. Lagrådet avråder därför från en sådan ordning.
Lagrådsremissen s. 118 anges följande beträffande övergångsbestämmelser för ärenden som inletts före ikraftträdandet:
Huvudregeln inom förvaltningsrätten är att rättstillämparen ska tillämpa den lag som gäller vid tidpunkten för prövningen om inget annat har föreskrivits. En direkt tillämpning av materiella lagändringar måste dock uppfylla rimliga krav på rättssäkerhet och förutsebarhet. Huruvida domstolen som första instans kan göra prövningen utifrån de nya bestämmelserna får dock avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Lagrådet skriver att man ställer sig något frågande till remissens avfärdande av behovet av övergångsbestämmelser och man framför följande argumentation för varför övergångsregler är att föredra:
Hänsynstagande till den enskildes tilltro till rättsordningens robusthet och till sökandens berättigade förväntan att den reglering som låg till grund för ansökan eller för att överklaga ett beslut inte undergrävs genom att regleringen under handläggningstiden avsevärt förändras till nackdel för denne.
Regeringen har i januari 2025 gett Migrationsverket i uppdrag att i samråd med Säkerhetspolisen och Polismyndigheten vidta ytterligare och kraftfulla åtgärder för att så långt som möjligt motverka att personer som utgör en säkerhetsrisk eller lever under falsk identitet beviljas medborgarskap.
Som en aspekt av mer praktiskt slag kan tilläggas att kravet på kompletterande utredning i pågående ärenden som avsaknaden av övergångsbestämmelser skulle medföra, kan förväntas komma att belasta Migrationsverkets redan alltför långa handläggningstider.
Även andra myndigheter kan komma att belastas med uppgiftslämnande av olika slag med anledning av de ändrade förutsättningarna för ett bifall.
I de fall migrationsdomstolarna återförvisar överklagade beslut till verket med hänvisning till instansordningsprincipen uppkommer ytterligare ärenden som Migrationsverket ska hantera.
Ambition Sverige är för en strikt migrationspolitik, vilket framgår tydligt av vårt partiprogram. Lagrådets kritik handlar egentligen om något ganska grundläggande: man kan inte ändra spelreglerna ”mitt under matchen”.
Det handlar ytterst om rättssäkerhet – alltså att människor ska kunna förstå vilka regler som gäller och kunna lita på att de inte plötsligt förändras under tiden.
Om regler ändras medan ett ärende fortfarande pågår uppstår en osäkerhet. Den som har agerat utifrån ett visst regelverk kan i efterhand bedömas utifrån ett helt annat. Då spelar det mindre roll att man har gjort “rätt från början” – förutsättningarna har ändå flyttats.
Det riskerar att skapa en känsla av godtycke. Två personer som gjort exakt samma sak kan få olika utfall, bara för att deras ärenden avgörs vid olika tidpunkter.
Och när det händer börjar tilliten till systemet att urholkas. För rättssäkerhet handlar inte bara om att lagar finns – utan om att de upplevs som stabila, förutsägbara och rättvisa.
I förlängningen kan ett sådant upplägg till och med ifrågasättas rättsligt, eftersom det riskerar att strida mot grundläggande principer om likabehandling och saklighet i regeringsformen (RF 1 kap. 9 §), liksom mot EU-rättens skydd för berättigade förväntningar.
Det är just därför övergångsbestämmelser normalt används: för att säkerställa att reglerna gäller på ett rimligt och konsekvent sätt, även när de förändras.
Jag anser därför att Lagrådets uppfattning i frågan om övergångsbestämmelser är högst relevant.
Elsa Widding
Socialförsäkringsutskottet bet. 2025/26:SfU28 – Skärpta krav för svenskt medborgarskap