Interpellationer och frågor


Här visas mina interpellationsdebatter och skriftliga frågor från riksdagen. För att se mitt riksdagsarbete i sin helhet, besök min sida hos riksdagen.

Miljöförstöring till följd av för stora renhjordar

Den expansiva industriliknande rennäring som samebyarna i Sverige bedriver uppfyller inte miljöbalkens krav på uthålligt brukande av naturen. Rennäringen i dag är ett förbrukande av naturen med ständiga krav på nya betesmarker som visar att rennäringen inte är i balans med återväxten av foder till renarna. Betesmarkerna motsvarar i dag mer än 50 procent av Sveriges yta. Sonfjällets nationalpark i västra Härjedalen är ett bra exempel. Nationalparken bildades 1909 för att skydda ett fjäll från renbete. Man ville värna det unika lavtäcket. Samerna har betat med sina renar där sedan 70-talet, och Sonfjället visade efter endast några års renbete på stark påverkan (Kullman 1973). Stora arealer saknar i dag lavtäcke på grund av den expansiva rennäringen. Jag vill därför fråga statsrådet Romina Pourmokhtari: Varför sätter statsrådet inte stopp för den miljöförstöring i form av överbetning som är en konsekvens av för stora renhjordar, något som nu har pågått i mer än 130 år och som fortfarande pågår i det så kallade renbetesområdet och angränsande områden?

Den expansiva industriliknande rennäring som samebyarna i Sverige bedriver uppfyller inte miljöbalkens krav på uthålligt brukande av naturen. Rennäringen i dag är ett förbrukande av naturen med ständiga krav på nya betesmarker som visar att rennäringen inte är i balans med återväxten av foder till renarna. Betesmarkerna motsvarar i dag mer än 50 pr[...]

Planer på en ny kabel till Danmark

I Norge är flera partier överens om att landet inte ska förnya kablarna Skagerrak 1 och 2 på totalt 500 megawatt som förbinder södra Norge och norra Danmark när de löper ut 2026 och 2027. Anledningen är rädslan att smittas av Danmarks elpriser, som är bland de högsta i världen. Förra veckan sprack likväl den norska regeringen när Senterpartiet lämnade för att man inte är överens om att införa EU:s fjärde energipaket, som bland annat syftar till att underlätta ytterligare för väderberoende elproduktion. Senterpartiet vill skapa förutsättningar för lägre och stabila elpriser i Norge i stället för att skicka kraften till EU, som har satt sig i en mycket svår situation med en alltför hög andel väderberoende kraft. Trots risk för högre elpriser i Sverige är likväl Svenska kraftnät berett att bygga ut kablarna mellan Sverige och Danmark, och man skriver i ett pressmeddelande: Utlandsförbindelser stärker kopplingen till våra grannländer med ökade möjligheter till utbyte av el mellan länderna. En stark integration mellan Europas elsystem är en förutsättning för att vi ska kunna nå EU:s klimatmål om att öka andelen förnybar elproduktion och minska behovet av fossilbaserad produktion. Det handlar om de två förbindelserna Konti-Skan 1 och 2, som sträcker sig mellan Lindome i Sverige och Vester Hassing på Jylland i Danmark. Enligt Svenska kraftnät beräknas kablarna nå sin tekniska livslängd i mitten av 2030-talet. Kapaciteten i överföringen uppgår i nuläget till 715 megawatt, men Svenska kraftnät vill nu i stället bygga en ny HVDC-länk, Konti-Skan Connect, på 1 000 MW, vilket motsvarar 285 MW mer än befintlig kabel. Beslut om koncession beräknas enligt en övergripande tidsplan ske 2028. Byggkostnaderna uppskattas till 6,5 miljarder kronor och ska delas lika mellan Svenska kraftnät och danska motsvarigheten Energinet. När det gäller utbyggnad av kabel till Tyskland, Hansa Powerbridge, resonerar regeringen annorlunda. Hansa Powerbridge är en likströmskabel som Svenska kraftnät tillsammans med tyska stamnätsoperatören 50Hertz planerade till Tyskland. Regeringen har sedan dess föredömligt dragit i bromsen och avslagit kabeln eftersom påverkan på prisbilden i prisområde 4 skulle bli alltför stor. Motiveringen från regeringen var att Tyskland inte har några prisområden. Regeringens agerande är ett viktigt steg för att sätta press på Tyskland, men det krävs mer från Sverige, som att ställa krav på Tyskland att återöppna sina kärnkraftverk. Eftersom Danmark och många andra länder i EU inte har tagit hand om sina elsystem innebär det att vi får högre elpriser i Sverige ju mer vi exponerar oss mot dem. Norge sätter norska intressen främst. Europas industrimotor Tyskland står vid stupets brant och riskerar att dra med sig den svenska industrin i fallet, eftersom den tyska industrin är en mycket viktig handelspartner för Sverige. Jag vill därför ställa följande frågor till energi- och näringsminister Ebba Busch: Avser ministern att ta några generella initiativ med anledning av att Svenska kraftnät vill bygga en ny kabel till Danmark? Kan ministern och regeringen tänka sig att sätta press på den tyska energipolitiken, och hur ska det i så fall gå till? Kan ministern redogöra för skälen till att regeringen inte för samma resonemang för kabeln till Danmark som till Tyskland?

I Norge är flera partier överens om att landet inte ska förnya kablarna Skagerrak 1 och 2 på totalt 500 megawatt som förbinder södra Norge och norra Danmark när de löper ut 2026 och 2027. Anledningen är rädslan att smittas av Danmarks elpriser, som är bland de högsta i världen. Förra veckan sprack likväl den norska regeringen när Senterpartiet lämn[...]

Grund för uttalande om vaccinationer mot covid-19

Kampanjer för covid-19-vaccinationer runt om i världen misslyckades med att uppfylla grundläggande standarder för säkerhet och effektivitet, vilket har lett till allt fler bevis för betydande skada. Det totala antalet dödsfall i covid-19-vaccin som rapporterats till VAERS (Vaccine Adverse Event Reporting System) har vida överskridit återkallningsgränserna för tidigare vaccintillbakadraganden med upp till 375 340 procent. Kriterierna för en FDA klass I-återkallelse, som gäller för produkter med betydande sannolikhet att orsaka allvarliga negativa hälsokonsekvenser eller dödsfall, har alltså överträffats med råge. DNA-kontaminering av covid-19-vacciner, som debatterades i kammaren i november 2024, har rapporterats av flera tillverkare, vaccinplattformar och geografiska regioner och överstiger vida de tröskelvärden som rekommenderas av tillsynsmyndigheter som Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och U.S. Food and Drug Administration (FDA), som vanligtvis fastställs till mindre än tio nanogram per klinisk dos. Lägg därtill en fortsatt hög överdödlighet i länder som har vaccinerat sin befolkning med modifierade mRNA-preparat mot covid-19. Där har någon minskning av smittspridningen ej kunnat påvisas, däremot ökad sjukhusvistelse och dödlighet. Den logiska grunden för fortsatt injicering av människor med modifierat mRNA-vaccin mot covid-19 existerar således inte. Flera granskade studier har visat att covid-19-vaccinerade personer snarare kan löpa en högre risk för infektion jämfört med ovaccinerade individer: Eythorsson et al fann att individer som vaccinerades med två eller fler doser hade en 42 procent högre risk för återinfektion jämfört med dem som fick en dos eller ingen vaccination alls. Chemaitelly et al uppskattade att effektiviteten hos Pfizer-Biontechs (BNT162b2) och Modernas (mRNA-1273) vacciner mot omikronundervarianter minskade avsevärt och nådde negativa effektivitetsnivåer efter sju månader: -17,8 procent och -12,1 procent för Pfizer, -10,2 procent och -20,4 procent för Moderna. Shrestha et al fann en dosberoende ökad risk för covid-19-infektion, där individer som fick fler än tre doser upplevde en 253 procent högre risk jämfört med ovaccinerade individer. Feldstein et al avslöjade att vaccinerade barn i åldern sex månader till fyra år utan tidigare infektion var 159 procent mer benägna att bli smittade och 257 procent mer benägna att utveckla symtomatisk covid-19 jämfört med sina ovaccinerade jämnåriga. Ytterligare problemområden som diskuteras i den vetenskapliga litteraturen kan sammanfattas i följande fem punkter: 1. toxiciteten hos spikproteinet - när proteinet produceras i våra celler baserat på syntetiska genkoder tillverkade i laboratorier för de nya mRNA- och adenovector DNA-vaccinerna mot covid-19 2. de inflammatoriska egenskaperna hos de lipidnanopartiklar som används för att innesluta och transportera mRNA till cellerna i hela kroppen 3. N1-metylpseudouridin i syntetiskt mRNA som orsakar långvarig verkan 4. utbredd biodistribution av mRNA och DNA som kodar via lipidnanopartikeln respektive virusvektorbärarmatriser 5. problemet med att mänskliga celler producerar ett främmande protein i våra ribosomer som kan ge upphov till autoimmunitet. Det är mycket viktigt att covid-19-vacciner och andra mRNA-baserade injektioner omedelbart tas bort från marknaden för att förhindra ytterligare förluster av människoliv och säkerställa att nästa steg vidtas för att utkräva ansvar för den skada som uppstått. Expertgranskade data motsäger påståendet att vaccinerna mot covid-19 är säkra och effektiva, att miljontals liv har räddats och att vaccinerna mot covid-19 har genomgått en noggrann prövning. Det finns i dag solida bevis för att samtliga dessa tre påståenden är falska. Jag vill därför ställa följande fråga till socialminister Jakob Forssmed: Vilka referenser och vilka granskade studier stödde sig ministern på vid uttalandet i kammaren den 29 november 2024 där ministern påstod att de vacciner som används mot covid-19 är av god kvalitet, att de har genomgått en noggrann prövning och att de har räddat miljontals liv?

Kampanjer för covid-19-vaccinationer runt om i världen misslyckades med att uppfylla grundläggande standarder för säkerhet och effektivitet, vilket har lett till allt fler bevis för betydande skada. Det totala antalet dödsfall i covid-19-vaccin som rapporterats till VAERS (Vaccine Adverse Event Reporting System) har vida överskridit återkallningsgr[...]

Åtgärder för att minimera skador från mRNA-vaccin

En grupp läkare, forskare, politiker och andra kvalificerade yrkesverksamma från de nordiska länderna samt från UK, Estland, Litauen och Grönland (North-gruppen) har skrivit ett brev till stats- och hälsoministrar i dessa länder som beskriver bevis för att mRNA-vaccin kontamineras med för mycket bakteriellt dna och därmed medför en risk för allvarliga skador på människors hälsa. Brevet kommer att publiceras måndagen den 25 november och har signerats av en lång rad experter från hela världen samt från politiker i ovan nämnda länder. Ett pressmeddelande om brevet kommer att gå ut till medier i USA och hela Europa. Det handlar om att syntetisk främmande dna är inkapslad i lipidnanopartiklar som därmed kan integreras i mänskliga celler, vilket kan leda till genomisk instabilitet, cancer, störningar i immunsystemet och negativa ärftliga effekter. Dessa läkare, forskare och andra kvalificerade experter är mycket bekymrade och kräver därför en omedelbar undersökning av förekomsten av för höga nivåer av syntetiskt bakteriellt dna i mRNA-vacciner mot covid-19. I brevet uppmanas därför till ett omedelbart stopp för användningen av mRNA-vacciner i väntan på en fullständig och transparent utredning om deras godkännande och användning, särskilt med avseende på kontamineringen. Kontaminering av nyligen testade mRNA-vacciner (mot covid-19) med syntetiskt dna i Australien bekräftar tidigare studier i Tyskland, Kanada och USA. I Australien har frågan om dna-kontaminering alltså redan varit uppe på regeringens bord då parlamentsledamoten Russell Broadbent den 20 september 2024, i likhet med den nordiska gruppen, lämnade en lekmannasammanfattning och en vetenskaplig rapport om dna-kontaminering till den australiska regeringen. Även de experter som skrev under brevet till den australiska regeringen krävde att samtliga vacciner baserade på mRNA-teknik ska stoppas till dess resultaten av en sådan undersökning har offentliggjorts och produkterna har visat sig vara fria från risk för genotoxicitet. Ett andra brev, som undertecknats av 52 internationella läkare, forskare och andra kvalificerade yrkesutövare, skickades av Broadbent den 25 september 2024. I detta brev påvisades hur flera framstående forskare försökt att varna TGA (den australiska folkhälsomyndigheten) för riskerna, som har ignorerats sedan början av 2021. Den 11 oktober 2024 röstade den lokala regeringen i Port Hedland, Western Australia, för att avbryta Modernas och Pfizers covid-19-vacciner tills de har testats för höga nivåer av syntetiskt dna. De beslutade också att distribuera information till alla allmänläkare i Port Hedland-området och uppmanade dem att dela med sig av denna information till patienter som vill få mRNA-vaccinerna i fråga. Dessutom röstade rådet för att informera de andra 537 lokala råden i Australien om bevisen för dna-kontaminering. Jag vill därför fråga socialminister Jakob Forssmed: Kommer ministern att tillsätta en oberoende och transparent utredning angående starka misstankar om att mRNA-vaccinen mot covid-19 påverkar människans arvsmassa? Kommer ministern att stoppa all användning av produkter baserade på mRNA-teknologin till dess ovanstående utredning är klar? Om ministern väljer att inte stoppa användningen av mRNA-teknologin i Sverige, kommer ministern då att ta fullt ansvar för konsekvenserna?

En grupp läkare, forskare, politiker och andra kvalificerade yrkesverksamma från de nordiska länderna samt från UK, Estland, Litauen och Grönland (North-gruppen) har skrivit ett brev till stats- och hälsoministrar i dessa länder som beskriver bevis för att mRNA-vaccin kontamineras med för mycket bakteriellt dna och därmed medför en risk för allvarl[...]

En välgrundad klimatpolitik

Klimatdebatten behöver bli mer balanserad och eftertänksam. I dag får många människor i samhället felaktig information om klimatläget. Inte minst återges ofta en felaktig tolkning av vad som återges i det vetenskapliga underlaget till IPCC, FN:s klimatpanel. Världen vill dramatiskt minska koldioxidutsläppen samtidigt som dessa är en biprodukt av pålitlig energi som bekämpar fattigdom och säkrar ekonomisk tillväxt. Även om en del klimatpolitik gör viss nytta är problemet att politiken tycks helt omedveten om avvägningen mellan kostnad och nytta, det vill säga kostnaden står oftast inte alls i proportion till nyttan. För att rätt beslut ska fattas är det därför viktigt att vetenskapen, så som den sammanfattas i IPCC AR6, WG1 (den fysikaliska vetenskapen), får större betydelse inom politiken och i den svenska klimatdebatten. Det är också viktigt med en handlingsplan för att motverka att klimatfrågan spelar på känslor som leder till omotiverade rädslor i samhället och felaktiga politiska beslut. IPCC publicerar rapporter cirka vart sjunde eller ibland vart nionde år Assessment reports, nu senast AR6. Arbetsgrupp 1, WG1, som syftar till att bedöma den fysiska vetenskapliga grunden för klimatsystemet och klimatförändringarna, har gradvis förändrat bilden av klimatet i framtiden. Jag vill därför fråga statsrådet Romina Pourmokhtari: Har statsrådet någon strategi för att säkerställa att klimatpolitiken utgår från uppdaterad fakta som inte grundar sig på gamla rapporter, såsom AR1, och hur ser i så fall den strategin ut?

Klimatdebatten behöver bli mer balanserad och eftertänksam. I dag får många människor i samhället felaktig information om klimatläget. Inte minst återges ofta en felaktig tolkning av vad som återges i det vetenskapliga underlaget till IPCC, FN:s klimatpanel. Världen vill dramatiskt minska koldioxidutsläppen samtidigt som dessa är en biprodukt av på[...]

Sveriges engagemang i Ukraina

Nu har kriget i Ukraina pågått i cirka tusen dagar, ett krig som Sverige inte bär någon som helst skuld till men som vi av någon outgrundlig anledning klivit in i och som därmed menligt utmanar hela vår samhällsstruktur. Det har skett en betydande förändring av nivå och innehåll på stödet som Sverige lämnar, från skyddsutrustning till avancerade vapensystem, och statsrådet talar även om stridsflygplan. Med stödpaket 17, som presenterades av regeringen den 9 september 2024, uppgår det totala värdet av Sveriges militära stöd till Ukraina till cirka 48,4 miljarder kronor (den 2 oktober 2024). Är dessa skattemedel väl investerade? Svaret på den frågan är obevekligen NEJ! Ukrainas president Zelenskyj medger att Ukraina inte kan slå Ryssland på slagfältet, vilket en lång rad militära experter håller med om. President Zelenskyj vill därför ha långdistansvapen som kan attackera Ryssland långt in på ryskt territorium, vilket skulle innebära en kraftig eskalering av kriget. En dispyt som pyrt i många år i ett rysktalande område i Ukraina har tillåtits eskalera till ett förödande krig. Ministern sa den 15 augusti att Sverige ska etablera en närvaro i Ukraina med tjänstemän från Försvarets materielverk (FMV) som ska bistå Ukraina med inköp av vapen. Den 3 september 2024 attackerades och förstördes ett utbildningscenter i Poltava. Jag vill därför fråga försvarsminister Pål Jonson: Kan ministern redogöra för skälen till att svenska skattebetalares gemensamma medel ägnade för att betala vägar, skolor och sjukvård i Sverige nu går till Ukraina? Ser regeringen någon anledning att ompröva beslutet om svensk närvaro i Ukraina efter katastrofen i Poltava, där åtskillig personal från Nato dödades och skadades? Om regeringen står fast vid sin plan att skicka svensk personal från FMV till Ukraina, kan regeringen då garantera deras säkerhet, och har Försvarsdepartementet gjort någon analys av hur detta tolkas av Ukrainas motpart och fiende i detta krig?

Nu har kriget i Ukraina pågått i cirka tusen dagar, ett krig som Sverige inte bär någon som helst skuld till men som vi av någon outgrundlig anledning klivit in i och som därmed menligt utmanar hela vår samhällsstruktur. Det har skett en betydande förändring av nivå och innehåll på stödet som Sverige lämnar, från skyddsutrustning till avancerade vap[...]

Demokrati- och rättighetsfrågor i norra Sverige

Med anledning av det pågående arbetet i utredningen om jakt och fiske och den del av uppdraget som handlar om att utreda inom vilka delar av statligt ägd mark som samebyar har ensamrätt i förhållande till staten aktualiseras frågor om demokrati, rättsstatens principer och hänsyn till urfolk och ursprungsfolk. Den nuvarande svenska urfolkspolitiken vilar i dag på politiska grunder och riktlinjer som formades under 1800-talet. Sedan dess har mycket kunskap tillkommit genom forskning – inte minst inom historia, geografi, arkeologi, molekylärgenetik och arkeogenetik. En helt ny kunskapsunderstödd beskrivning av den tidiga invandringen och etableringen av folk, kulturer och näringar i Sverige, norra Skandinavien och Norden växer nu fram. Den uppdaterade synen på och kunskapen om den tidiga invandringen till Sverige återspeglas dock inte i den nationella politiken. Utredningen Jakt och fiske i renbetesland tar exempelvis utgångspunkt i ett föråldrat synsätt som rimmar mycket illa med dagens forskning och kunskap om Sveriges urbefolkning. Likväl föreslås långtgående förändringar vad gäller demokrati, rättsstatens principer och hänsynstaganden till urfolk och ursprungsfolk. Dessa förändringar berör flera kulturkretsar och stora folkgrupper i norra Sverige, liksom intressen vad gäller nyttjande av mark, vatten och resurser. Här kan nämnas kväner/lantalaiset och tornedalingarna på Nordkalotten, ursprungsskandinaver i hela norra Sverige men även samer som har hamnat utanför renskötseln. Samtliga dessa gruppers kulturarv, status och politiska legitimitet står nu på spel. Samtidigt utmanas allmänhetens tillgång till jakt och fiske samt de lokala samhällenas beroende av markresurserna för en hållbar utveckling. Att endast ta hänsyn till samer och rennäring på det sätt som framgår av Renmarkskommittén (N 2021:22) och därmed ytterligare stärka samernas ställning på den övriga befolkningens bekostnad bör knappast vara förenligt med rättsstatens principer. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande tre frågor till landsbygdsminister Peter Kullgren: Har ministern tagit del av och beaktat den nya kunskap som har tillkommit genom forskning inom historia, geografi, arkeologi, molekylärgenetik och arkeogenetik som beskrivs ovan? Varför återspeglas inte den nya kunskap som beskrivs ovan i utvecklingen av den nationella politiken för norra Sverige i det fall ministern har tagit del av forskningen inom detta område? Hur avser ministern att agera för att också ta hänsyn till samtliga berörda folk, kulturer och näringar i norra Sverige i det fortsatta arbetet?

Med anledning av det pågående arbetet i utredningen om jakt och fiske och den del av uppdraget som handlar om att utreda inom vilka delar av statligt ägd mark som samebyar har ensamrätt i förhållande till staten aktualiseras frågor om demokrati, rättsstatens principer och hänsyn till urfolk och ursprungsfolk. Den nuvarande svenska urfolkspolitiken [...]

Hotbilden mot Sverige

Kriget i Ukraina eskalerar snabbt till en allt större fasa. Ryssland har inlett en övning med taktiska kärnvapen, meddelar det ryska försvarsdepartementet. Övningen sker i landets södra militära distrikt, nära Ukraina, och sägs vara ett svar på hot från väst. Ryssland har sedan Natomötet i Bukarest 2008 varit extremt tydligt med att man aldrig kommer att acceptera att grannlandet Ukraina blir en del av Nato, eftersom man ser det som ett direkt existentiellt hot mot Ryssland. Innan ett sådant scenario inträffar kommer Ryssland att använda taktiska kärnvapen, enligt Kreml. Regeringen säger att det är ett existentiellt hot mot Sverige om Ukraina förlorar kriget, och regeringen har meddelat att Sverige har för avsikt att sända mer militär utrustning till Ukraina. Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson: Vilka skäl ligger till grund för ministerns beslut om vilket krigsmateriel och vilka flygplan som Sverige kan erbjuda Ukraina? Hur bedömer ministern hotbilden mot Sverige i ett scenario där Ukraina vinner kriget, det vill säga, kommer hotbilden för Sveriges del att öka eller minska vid ett sådant utfall, och avser ministern att ta några initiativ utifrån sin bedömning? Bedömer ministern att hotbilden kommer att bli mer existentiell för Sveriges del i ett scenario där Ukraina förlorar kriget mot Ryssland, på vilket sätt i så fall, och hur avser ministern agera utifrån sin bedömning?

Kriget i Ukraina eskalerar snabbt till en allt större fasa. Ryssland har inlett en övning med taktiska kärnvapen, meddelar det ryska försvarsdepartementet. Övningen sker i landets södra militära distrikt, nära Ukraina, och sägs vara ett svar på hot från väst. Ryssland har sedan Natomötet i Bukarest 2008 varit extremt tydligt med att man aldrig kommer[...]