EU har beslutat att inte använda frysta ryska centralbankstillgångar för att finansiera kriget i Ukraina. Sveriges statsminister Ulf Kristersson beklagade beslutet. Det är ett hårresande ställningstagande som bortser från internationell rätt och riskerar att slå direkt mot europeiska företag, medborgare och eurons trovärdighet.
Efter EU-toppmötet i december konstaterade statsminister Ulf Kristersson att stödet för att använda de frysta ryska tillgångarna ”inte var i närheten” av tillräckligt – och tillade: ”Jag beklagar det.” Det uttalandet förtjänar betydligt större uppmärksamhet än det hittills fått.
Centralbanksreserver är inte vilken egendom som helst. De skyddas särskilt i internationell rätt för att det globala finansiella systemet ska fungera. När politiska ledare börjar se dessa reserver som ett verktyg i pågående krig ruckas en grundprincip som även små stater, som Sverige, är beroende av. Det är därför frågan inte stoppades av ”bristande solidaritet”, utan av juridik, ekonomi och självbevarelsedrift.
Motståndet inom EU var brett. Anledningen är enkel: omkring 200 miljarder euro i ryska reserver är frysta inom EU, och merparten av dem hanteras av Euroclear i Belgien – en av Europas mest centrala finansiella infrastrukturer. Ett beslag eller ens en permanent användning av avkastningen riskerar omfattande rättsprocesser, skadeståndskrav och motåtgärder. Det är inte Ryssland som kommer att bära kostnaderna, utan Europas banker, företag, pensionssparare och i slutändan skattebetalarna.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán har varit den tydligaste kritikern av denna linje. Det är viktigt att förstå vem han försvarar i sina tal – för det är varken Kreml eller Vladimir Putin. Orbán försvarar i första hand den europeiska rättsordningen, medlemsstaternas suveränitet och vanliga medborgares ekonomiska trygghet. När han säger att det inte är ett lån att ta en stats pengar och ge dem till dess fiende, utan ett steg in i kriget, pekar han på något fundamentalt: konsekvenserna landar inte i Bryssel, utan hos Europas invånare.
Orbáns kritik handlar också om politikens följder. Kriget och sanktionerna har redan lett till höga energipriser, industriell nedläggning, försämrad konkurrenskraft och ökade levnadskostnader i stora delar av EU. Företag flyttar produktion, investeringar skjuts upp och hushåll pressas av inflation. Trots detta saknar EU en sammanhållen fredsstrategi. Den som ifrågasätter detta stämplas snabbt som illojal, i stället för att bemötas i sak.
Samtidigt sker detta i ett läge där USA allt tydligare ifrågasätter om EU fortfarande lever upp till västerländska principer om rättsstat och yttrandefrihet. Amerikanska företrädare har öppet kritiserat EU:s långtgående reglering och censur av digitala plattformar. Att i detta läge även tumma på grundläggande äganderätt och finansiella spelregler är att spela högt med Europas trovärdighet.
Att stödja Ukraina genom att undergräva internationell rätt, finansiell stabilitet och medborgarnas ekonomiska säkerhet är inte ledarskap. Det är ett risktagande som Europas befolkning får betala för långt efter att dagens politiker lämnat scenen.
Källor:
Europaportalen (EU-toppmöte december 2025, Ulf Kristerssons uttalanden), Reuters om EU:s rättsliga och finansiella invändningar, Yle om Euroclear och juridiska risker, Times Now World (Viktor Orbáns tal i Bryssel), ungersk press (Magyar Nemzet, Népszava, 444.hu), Politico och Reuters om USA:s kritik mot EU:s digitalpolitik.
3 kommentarer
Den manliga prästfrun Ulf Kristersson, som förnekar Bibelns auktoritet (”till man och kinna skapade han dem”) håller på att förvandla Sverige från demokrati till kleptokrati, Förutom att han bryter mot bibelordet ”du skall icke stjäla”, har han gjort ett skolexempel, som ger utländsk regeringar rätt att konfiskera svensk egendom, som finns i deras länder. Magdalen Andersson, som tidigare brukat säga ”Jag tycker som Ulf” vill nu vara ännu värre, och vill ge bort hela Gotland till Västeuropas gamla kolonialmakter, Med svenska politikers till både höger och vänster att försvara EU:s yttre gränser riskeras krig inte bara med USA om Grönland utan även med Braslien, som har en landgräns med Frankrike. Det visste du kanske inte? Men Frankrike har gjort på samma sätt som Danmark, d.v.s. omvandlat sina f.d. kolonier till landskap i det egna landet. Frankrike har dessutom bytt ut merparten av ursprungsbefolkningen i sitt sydameikanska landskap mot folkslag från övriga delar av delar av det franska kolonialväöden,. bl. a. Kambodja. Hur skulle de rösta i en eventuell folkomröstning om de vill tillhöra Brasilien eller Frankrike?
Efter upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge uppstod en tvist mellan Norge och Danmark om Grönland, vilken dock avgjordes till Danmarks fördel av en internationell domstol. De nordbor, som under den medeltida värmeperioden bodde på Grönland, kom från Norge., men verkar inte ha bott kvar under ”lilla istiden”. Den grönlänska urbefolkningen, eskimåerna (eller inutiterna som de kallar sig själva) är ett asiatiskt folkslag, som kommit från norra Kanada. Även om det kan tyckas märkligt om Grönland skulle bli en del av just USA, kan det inte förnekas att Grönland både geografiskt och etnsikt / genetiskt är en del av den västra henisfären (Amerika). Ryssar och ukrainare är samma folkslag, men inuiter och nordeuropeer är det inte. Om Kristersson hade varit konsekvent, hade han erkänt Ukraina som en de av Ryssland på samma sätt han erkänner Grönland som en del av Danmark, Men han vill ju kasta in Sverige i ett nytt krig om världsherraväldet.-
Kristersson beklagar sig att han inte får stjäla de frysta ryska tillgångarna, hur tänker moderaterna där?
De tilltänkta medbrottslingarna (den belgiska regeringen) i Kristerssons stöldhärva tvekar visst fortfarande. Trots att den svenska regeringen givit klarsignal till skövling i form av urangruvor m. m. i renbetessmarkerna. Stölderna fortsätter. Sveriges försva utrikesminister Maria Malmer-Stenergard är så prolvocerad av att rika ryssar köper dyra franska viner, så att hon kräver förbud mot export av lyxvaror till Ryssland. Man kunde tro att Putin vill att ryska pengar stannar i Ryssland. De svenska ministrarna är så förblindade av rysshat, så att de inte vet vilka de stgödjer och vilka de mobbar. Före jul var det belarusiska nunnor, som skulle portas i svenska kyrkor,
Något förbud mot utländska stater att äga svenska moskéer finns fortfarande inte. Trots att med äganderätt följer bestämmanderätt, bl.a. vad som får predikas i dessa moskéer.