Nedan text är hämtad från min bok ”Sunt Förnuft om Energi och Klimat” kapitel 4.8
Ursprungligen publicerad 15 december 2023.
Om utsläppen upphör helt i morgon skulle halterna av CO2 börja sjunka. Temperaturen skulle ändå fortsätta att stiga och därmed förskjuta jämvikten mellan hav och atmosfär så att minskningen av CO2 blir allt långsammare. Biosfären motsätter sig en minskning av CO2 genom att biomassan som i dag är kanske 30% större än den var i förindustriell tid kommer att släppa ut cirka 3000 GtCO2 innan den sjunkit tillbaka till förindustriell nivå. Detta tar mycket lång tid och bidrar tillsammans med havets långsamma omblandning till att CO2 stannar på en rätt hög nivå mycket länge. På vilken nivå temperaturen skulle vända vet vi naturligtvis inte. Detta är helt i enlighet med IPCC:s modeller och scenarier. Det är också därför IPCC i sina långa utsläppsscenarier räknar med negativa utsläpp, att mänskligheten bör fånga koldioxid från atmosfären och permanent pumpa ner den i berggrunden. IPCC:s antaganden är givetvis extremt osäkra. Det är på tok för mycket som vi inte vet och då blir givetvis resultatet därefter.
Omblandningen mellan ythav och djuphav är dåligt känd. Hur kommer exempelvis de gröna algerna i ythavet att spela in? Kommer dessa att öka på grund av mer koldioxid eller kanske minska på grund av att havet blir varmare så att ythavets omblandning försämras och näringsbrist därigenom uppstår? Algerna, fytoplankton, leder till ett regn av organiska ämnen ner till djuphavet som bidrar till borttransport av kol från havsytan.
Enligt IPCC AR5 är flödet från ythavets alger 13 GtC per år, helt opåverkat av mänskliga (antropogena) utsläpp. Detta låter lite konstigt i mina öron. En gissning är att algtransporten visst påverkas av våra utsläpp av koldioxid men IPCC har ingen aning om med hur mycket eller åt vilket håll och därför har man valt att sätta påverkan till noll. En ändring med 10 %, dvs. att det transporteras ner mer alger till djuphavet på grund av våra utsläpp, skulle ha mycket stor betydelse för hur koldioxid enligt modellerna försvinner från atmosfären. I AR5 finns ett exempel. Teoretiskt skulle, enligt IPCC:s modeller, ett utsläpp av 100 GtC, som momentant ökar koldioxiden med 47 ppm i den förindustriella atmosfären, från 280 till 327 ppm, efter 100 år leda till en koldioxidhalt av 298 ppm. Alltså 40% av förhöjningen skulle vara kvar. Det betyder att endast 0,6 % av höjningen i genomsnitt försvunnit ner i djuphavet varje år. Det är bara 0,6 GtC, endast 4,6% av det svåruppskattade flödet av biomassa från ythavet ner i djuphavet. Intressant i sammanhanget är att hälften av all fotosyntes på vår planet utförs av växtplankton [REF35]. Det är alltså mycket som är osäkert kring koldioxidens kretslopp och hur den tas upp av havet. Vi vet inte ens säkert hur mycket koldioxid som finns i olika reservoarer, förutom i atmosfären där olika mätningar överensstämmer ganska bra. Det är också osäkert hur stora flödena av koldioxid är mellan olika reservoarer och hur mycket en förändrad koldioxidhalt påverkar klimatet och om den förändring av klimatet som beror av koldioxiden ens någonsin kommer att vara mätbar.
Vet vi ens exakt hur stora de mänskliga utsläppen är?
Det är svårt att exakt fastställa hur det är med utsläppen, inte minst eftersom utsläpp av koldioxid vid förbränning av biobränslen inte räknas. All råolja, gas och kol som utvinns blir till CO2 eller värme, förr eller senare. Mer kunskap krävs om hur utvinning/produktion och förbränning förhåller sig till varandra. En annan stor men oräknad faktor är karbonatisering av cement. – I den senaste IPCC-rapporten skriver man om cementens roll när det gäller utsläpp av koldioxid, men det framgår också att betongkonstruktioner under sin livslängd absorberar 50 procent av den koldioxid som släppts ut vid cementproduktionen. Detta visar på den kemiska reaktiviteten för cementbaserade material och kan vara viktigt för cementindustrins framtid [REF36]. Produktionen ger idag 1,5 GtCO2/år – men mycket osäkert. Andra källor indikerar betydligt mer men kanske är det CO2 från uppvärmningen som då också räknas in; man eldar cementugnar med fossila bränslen.
Hur mycket påverkar de mänskliga utsläppen temperaturökningen?
Enligt IPCC beror hela temperaturökningen på mänskliga utsläpp och därav följer att havsnivåhöjningen också gör det. Forskarsamhället är allt annat än eniga och den dåligt kända kylande effekten av aerosoler gör att somliga tror att effekten av växthusgaser är mycket större än de observerade ca 1,3 graderna. Osäkerheterna är stora och i en undersökning bland klimatforskare där samtliga författat minst 10 granskade artiklar om klimatet svarade 90 % att människan ligger bakom mer än 50 % av uppvärmningen sedan 1950-talet [REF37 ].
Relaterade länkar:
Lämna en kommentar