Svensk arbetsmarknad står inför stora utmaningar. Nästan en miljon människor i arbetsför ålder befinner sig i dag utanför arbetsmarknaden enligt SCB. Det innebär inte bara ett mänskligt utanförskap, utan också att viktiga resurser går förlorade. Samtidigt fortsätter Sverige att ha en av världens högsta skatter på arbete – och en betydande del av denna beskattning består av en dold avgift som få känner till: den allmänna löneavgiften.
Arbetsgivaravgiften uppgår i dag till 31,42 procent. Den framställs ofta som en socialförsäkringsavgift som finansierar pensioner, sjukförsäkring och andra trygghetssystem. Men i själva verket är en tredjedel av avgiften något helt annat. 11,62 procent utgörs av den allmänna löneavgiften – en ren inkomstskatt som inte finansierar ett enda socialt skyddsnät, utan går rakt in i statskassan.
Avgiften infördes 1995 som en tillfällig åtgärd för att finansiera Sveriges EU-avgift. Då låg den på 1,5 procent. Därefter har den successivt höjts: år 2000 till 6,03 procent, år 2010 till 9,23 procent och 2024 till dagens 11,62 procent. Det som utlovades som en temporär lösning har i praktiken blivit permanent, och dessutom växt till en av Sveriges mest skadliga skatter.
Problemet är inte enbart bristen på transparens, utan även effekterna på arbetsmarknaden. När kostnaden för att anställa är hög blir det de med lägst produktivitet som stängs ute. Forskning från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) visar tydligt att sänkta arbetsgivaravgifter ökar sysselsättningen, särskilt bland ungdomar och grupper med svag förankring. OECD har i flera rapporter pekat på att skatter på arbete är särskilt tillväxthämmande jämfört med exempelvis konsumtions- eller fastighetsskatter.
Att sänka skatten på arbete skulle därför ge en dubbel effekt. Den som går från bidrag till jobb innebär både minskade utgifter för staten och ökade skatteintäkter. Konjunkturinstitutet har visat att sysselsättningsreformer ofta finansierar sig själva över tid, eftersom fler i arbete både minskar transfereringskostnader och breddar skattebasen.
I en tid då sysselsättningen är en av våra största samhällsutmaningar framstår det som kontraproduktivt att behålla en skatt som försvårar vägen in i arbete. Ska Sverige kunna möta framtidens utmaningar krävs fler reformer som stärker arbetslinjen. Ett första steg borde vara att avskaffa den allmänna löneavgiften. Det skulle inte bara öka transparensen i skattesystemet, utan också sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för tusentals människor.
Slutsats: Den allmänna löneavgiften är en dold samhällsskadlig skatt på arbete. Den regering som menar allvar med att varaktigt både stärka den svenska sysselsättningen och bryta bidragsberoendet måste ta bort den allmänna löneavgiften – det kommer Ambition Sverige att kräva.
Micael Hamberg, Ekonomisk talesperson Ambition Sverige (A)